Anna Södergren

Skillnader hos blodplättars funktion – spelar det någon roll?

Hjärt- och kärlsjukdom är vanligt förekommande och allvarliga tillstånd. Under 2015 var det den vanligaste dödsorsaken i Sverige och stod för lite drygt en tredjedel av alla dödsfall. Till dessa sjukdomar räknas bl.a. hjärtinfarkt och stroke. Blodplättarna är små celler i blodet, vars uppgift är att hitta skador på blodkärlen och förhindra att vi blöder från dessa. Det gör de genom att en del blodplättar klumpar ihop sig till en propp, som likt en diskpropp täpper till hålet i kärlet, dessa kallas aggregatoriska blodplättar. En del blodplättarna kan också hjälpa koagulationssystemet, som får blodet att levra sig och samtidigt förstärker den propp som blodplättarna bildat, dessa kallas prokoagulanta blodplättar. Om blodplättarnas funktion är hög finns risk att proppen blir för stor och täpper igen kärlet såsom vid en stroke eller hjärtinfarkt. Därför behandlas patienter med ökad risk för dessa tillstånd ofta med läkemedel som hämmar blodplättarnas funktion. Om blodplättarna är få eller har sämre funktion finns istället risk för allvarlig blödning såsom hjärnblödning. Vi och andra har observerat att fördelningen av blodplättar mellan olika typer, dvs aggregatoriska eller prokoagulanta blodplättar, varierar mycket mellan olika individer. Ett fåtal studier indikerar också att andelen prokoagulanta blodplättar är högre hos patienter med proppar och lägre hos patienter med blödning. Dock är betydelsen av prokoagulanta och aggregatoriska blodplättar i kroppen fortfarande okänd. Med detta projekt vill vi därför undersöka hur funktionen hos blodplättar och påföljande effekter på koagulationssystemet skiljer sig mellan friska personer med olika andel prokoagulanta blodplättar. Genom tillgång till alla vanliga och viktiga metoder för att undersöka blodplättarnas funktion har vi en unik möjlighet att studera denna frågeställning. Projektet kan tillföra ny information om betydelsen av blodplättar med olika funktion i kroppen. På längre sikt kan denna forskning bidra med kunskap som möjliggör bättre identifiering av patienter med risk för blödning och blodpropp. Kanske kan projektet också bidra med kunskap som leder till att nya och bättre behandlingsmetoder mot hjärt-kärlsjukdomar utvecklas.