Hög belastning på akutmottagningen kan leda till att äldre patienter inte får en korrekt diagnos. Läkaren Jens Wretborn har fått ett post doc-anslag från Lions forskningsfond för att studera nya metoder för att bedöma äldre patienters skörhet och vårdbehov.
Projektet ska bidra till att skapa verktyg för att identifiera äldre sköra patienter med stort vårdbehov för att bättre kunna prioritera resurser inom svenska akutsjukvård. Bland annat genom artificiell intelligens (AI).
– De senaste åren har det blivit alltmer uppenbart att många äldre underprioriteras i den första bedömningen på akutmottagningarna. Vår forskargrupp på akuten i Linköping, studerar nu hur bedömningen av äldre kan förbättras. Detta kommer förhoppningsvis att förbättra prioriteringen av en stor och viktig grupp patienter på många av våra akutmottagningar i Sverige, säger Jens Wretborn.
Vad tänkte du när du fick veta att du har fått anslaget från Lions forskningsfond mot folksjukdomar?
- Det stärker självförtroendet enormt att få det. Rent praktiskt innebär det att jag kan planera och påbörja projekt som jag avvaktat lite med, då jag inte har kunnat säkerställa finansiering. Jag är precis i övergången mellan att vara handledd av en senior forskare till att jobba mera självständigt. Den här typen av anslag är ett otroligt viktigt steg för att kunna fortsätta denna resa, säger Jens Wretborn.
Äldre har ett annorlunda svar på många sjukdomar jämfört med yngre. Akutmottagningens verktyg för att prioritera vård är inte anpassade till äldre patienter. Detta gör att deras behov underprioriteras, i synnerhet i samband med hög belastning.
Jens Wretborn noterar att färre slutenvårdsplatser på svenska sjukhus hänger ihop med både ökad besöksmängd på akutmottagningarna och ökad mängd komplikationer Följden blir kan bli en ökad dödlighet för dem som vårdats på akutmottagningarna.
- För att minska belastningen och öka vårdkvaliteten på akutmottagningarna är det helt grundläggande att förbättra det akuta omhändertagande av äldre patienter, säger Jens Wretborn.
Projektet tilldelas 200 000 kronor under totalt två år.
Forskningsprojektet är uppbyggt i tre steg:
1. Utvärdera och förbättra akutmottagningens primära verktyg (triagering) för prioritering av resurser för att bättre identifiera äldre i behov av akut vård.
2. Med hjälp av artificiell intelligens utveckla ett individanpassat verktyg för att bättre prioritera resurser under perioder av hög belastning.
3. Utvärdera ovanstående verktyg tillsammans med specifika åtgärder riktade mot äldre sköra patienter.
Senaste kommentarer