Michelle Nilsson kartlägger signalering av smärta – inne i cellen | Lions forskningsfond mot folksjukdomar

Michelle Nilsson kartlägger en molekyl som reglerar smärta, i ryggmärgen. Målet är att bidra till att beroendeframkallande läkemedel kan bytas ut mot nya, smarta läkemedel.

Lions forskningsfond har delat ut 2022 års doktorandanslag till Michelle Nilsson.

  • Det är väldigt glädjande och motiverande! Jag drivs av att komma närmare en lösning och att kunna ställa nya frågor. Det är viktigt att forskningen är meningsfull och att fynden på sikt kan bidra till att bygga vidare på den grundläggande kunskapen om jonkanalers funktion vid hälsa och sjukdom.


Jonkanalerna är molekyler som leder elektricitet i vår kropp. Det finns biljoner av dem i kroppen. De är viktiga inte minst genom att de balanserar aktiviteten i vårt nervsystem. Jonkanalerna är specialiserade proteiner som bildar en väg genom cellens membran och släpper in de laddade jonerna som sedan utlöser en impuls.

Men defekta jonkanaler har en central roll i flera sjukdomstillstånd, till exempel epilepsi och kronisk smärta – något som drabbar väldigt många människor.

Därför är jonkanalerna också forskarnas typiska måltavlor för läkemedel.

  • Det är dock mycket vi inte vet. Jag uppskattar verkligen att ha fått möjligheten att ta del av Lions forskningsfond för att i detalj undersöka regleringen av en viss jonkanal som är viktig för smärtkänslighet.

Var femte vuxen svensk lider av kronisk smärta, ett svårt tillstånd som påverkar människors välmående och livskvalitet. Behandling av måttlig och svår kronisk smärta är i dag starkt beroende av opioider, starkt smärtstillande läkemedel.

  • Opioider är effektiva, men har många biverkningar och innebär hög risk för utveckling av beroende. Det är tydligt att nya behandlingsalternativ krävs.


Michelle Nilsson riktar in sig på kartläggning och modulering av en särskild molekyl: Jonkanalen CaV2.2 som är central för smärtsignalering. Hon studerar hur jonkanalen CaV2.2 hämmas av kroppens egna substanser. Eftersom dessa substanser samexisterar med CaV2.2 i ryggmärgen kan de tillsammans reglera signaler för smärta.

  • Jag tycker att det är intressant. Det ger information om kroppens egna sätt att reglera smärta och därmed en idé om hur man skulle kunna härma detta system med exogena läkemedelslika substanser, säger Michelle Nilsson.
     

Första steget i Michelle Nilssons projekt är att öka förståelsen för hur CaV2.2 fungerar. Med ljussignaler (voltage-clamp fluorometri) kan man se vilka delar av CaV2.2 som är väsentliga för dess aktivering och hämning.

  • Nästa steg är att med samma metod studera hur man kan använda exogena substanser för att finjustera jonkanalernas aktivitet genom att rikta in sig på de specifika delarna.


Det kan i sin tur bana väg för framtida utveckling av en ny typ av smärtstillande medel, CaV2.2-hämmare.

Lions forskningsfond tilldela Michelle Nilsson ett doktorandanslag på 60 000 kronor.