Silvia Castany Quintana, postdoktor, Centrum för social och affektiv neurovetenskap (CSAN) | Lions forskningsfond mot folksjukdomar

Cellulära och molekylära mekanismer som styr immunreglering via lateral habenula vid depression

Humöret kan ha stor betydelse för vår fysiska hälsa. Under stressiga omständigheter är det till exempel mer sannolikt att vi blir sjuka efteråt. Det har bland annat visat sig att deprimerade individer är mer mottagliga för sjukdomar jämfört med befolkningen i stort. Detta tyder på att de som drabbas av depression kan ha ett nedsatt immunförsvar, framför allt bland äldre individer. Det finns ett växande vetenskapligt stöd för att uppkomsten av svår depressiv sjukdom har en inflammatorisk komponent. Nivåer av inflammation i det perifera nervsystemet samvarierar ofta med upplevelsen av svårt depressiva symptom bland dessa patienter. Det visar att signaler från det perifera nervsystemet kan nå hjärnan och påverka beteendet hos deprimerade individer. På så sätt finns det också belägg för kommunikation mellan immunförsvaret och hjärnan. Trots att kommunikationen mellan immunförsvaret och hjärnan är ett välkänt fenomen är kunskapen om hur hjärnan direkt påverkar immunförsvaret begränsad. Vi vet inte vilka regioner i hjärnan som är relevanta för den här sortens reglering eller hur hjärnaktiviteten påverkar immunitet. Aktuell forskning har gett ökat stöd för betydelsen av hjärnregionen laterala habenula (LHb).

Det har spekulerats i att den här regionen representerar ett ”anti-belöningssystem” i hjärnan, vars hyperaktivitet skulle kunna vara en viktig faktor vid uppkomsten av depression.
– Syftet med detta forskningsprojekt är att undersöka huruvida LHb är involverad i den nedsatta regleringen av immunförsvaret vid depression, samt att beskriva de molekylära mekanismerna bakom detta, säger Silvia Castany Quintana.