200 000 kr per år i tre år, totalt 600 000 kr
Hur läker senor efter en skada och vad händer när de inte läker ihop?
Folk i medelåldern motionerar allt mer, till följd av ett ökat hälsotänkande. Med detta ökar problemen med smärtande eller ayslitna senor. Hälsenerupturer är vanligt och incidensen ökar. Det råder starkt delade meningar om hur den bästa behandlingen ser ut. Avslitna senor sys antingen ihop eller tillåts läka spontant med benet i gips.
Detta följs av en lång och besvärlig rehabiliteringstid. Syftet med detta projekt ar att studera vilka faktorer som är viktiga för läkningsförloppet. Jag kommer att använda mig av en cellmodell där vi låter senceller från patienter skapa en ny sena. Denna process, när vävnaden bildas in-vitro liknar vad som sker i den tidiga läkningsfasen efter en hälseneruptur.
Dessa nysenor kommer jag att belasta mekaniskt men även behandla med läkemedel for att förstå vad som är viktigt för en lyckad läkning av senor. Jag kommer även att studera vad som skiljer mellan senceller som kan bilda denna nysena med de som inte har denna förmåga och sedan jämföra detta med celler som jag samlar in i samband med operation av kroniska rupturer. På så sätt hoppas jag förstå vad det är som gått fel vid läkningen av dessa patienters senor. Jag kommer även att studera biopsier från patienter vid olika tider efter hälseneskada för att öka förståelsen för läkningsförloppet. Slutligen planerar jag också att undersöka om det finns ett samband mellan användandet av vanliga blodfettssänkande läkemedel och senskador. Målet är att ta fram information som ökar förståelsen för vad som sker efter senskador så att man bättre kan behandla och rehabilitera dessa skador utan att patienterna får kvarstående problem efter skadan.
Senaste kommentarer