Subsyndromal depression (SSD) hos äldre-äldre personer
Av det som brukar kallas folksjukdomar är området psykisk ohälsa ett växande problem i samhället, och det har prognosticerats att depression kommer att vara den främsta orsaken till sjukdomsbörda i höginkomstländer framåt år 2030. Även om det är vanligt med regelrätt depression, så är det om möjligt ännu vanligare med lindrigare depressiva tillstånd som kallas Subsyndromal depressivitet (SSD) och som inte riktigt svarar upp till gränserna eller kriterierna för syndromal (=egentlig) depression.
Under de senaste 20 åren har det gjorts allt fler studier för att kartlägga och förstå SSD, och ett återkommande resultatmönster har varit att graden av lidande, påverkan på livskvalitet, och funktionsnedsättningar av SSD är på en nivå mellan syndromal depression och icke-depression. Kritiker har påpekat att dagens diagnossystem inte förmår att tillräckligt väl skilja mellan det friska och det sjuka inom området psykisk ohälsa, med konsekvenser att psykiskt lidande personer får för lite hjälp (falskt negativa) – men även att det normala livet och åldrandet felaktigt klassificeras som depressiv sjukdom (falskt positiva eller s.k. medikalisering).
SSD motsvarar en gråzon mellan det friska och det sjuka, och bristande förståelse av SSD leder fortlöpande både till falskt positiva och falskt negativa bedömningar då sjukvården klassificerar personer med depressiva tecken.
Även om det nu gjorts många studier av SSD bland äldre personer, så är flertalet av dessa studier gjorda på yngre äldre (ålder 60-80år), medan det är mycket få studier som undersökt SSD bland äldre äldre (ålder 80+). Ett flertal aspekter av livet förändras mellan dessa åldersintervall, och medan den förra åldern karakteriseras av bibehållen hälsa, socialt engagemang och självständighet, så kännetecknas äldre äldres situation av multisjukdom, kroppslig och psykisk skörhet, funktionsnedsättningar och ökande omsorgsberoende.
Mot bakgrund av att befolkningsutvecklingen går mot en ökande andel äldre äldre personer i samhället blir det alldeles särskilt viktigt att vi skall bättre förstå, förebygga och hantera depressivitet och SSD hos äldre äldre i framtiden. Avhandlingsarbetets syfte är att genom flera olika studier undersöka SSD hos äldre äldre personer. Först en intervjustudie om kvalitativa aspekter av SSD, sedan en tvärsnittsstudie om markörer för att identifiera SSD och en hälsoekonomisk studie av vårdkonsumtion vid SSD, och vi jobbar nu med en långtidsuppföljning av hälsa och sjuklighet hos personer med SSD bland äldre äldre personer. Preliminärt kommer arbetet med att slutföra den fjärde delstudien, och att färdigställa själva avhandlingen, att genomföras under våren 2018 inför disputation.
Senaste kommentarer